Kan konstatera att begreppet mediebrus numera stavas mediestorm. På bussen, tåget, webben, TV, vid vägkanten, i tidningar. Överallt bombarderas vi med det senaste nya. Svårt att värja sig för tanken om en sofistikerad utnötningstaktik, att riktigt pränta in saker i vårt medvetande. Hade man inte Bibeln att stå på hade man säkert svepts med i en massa onödiga trender.
Det är i och för sig aldrig fel med all denna input om man har MÅL i livet. Vi kan exempelvis skriva ner våra mål på ett blankt papper, och sedan bryta ner det i olika delmål. Då kan man ta små steg i taget - för jag vet hela tiden vem jag är, vart jag är på väg och vad jag vill göra med vår familj, våra barn, våra olika engagemang. Är jag befäst i min identitet och har smarta mål, då kan jag stå upprätt när det drar kring öronen
Jag som småbarnsfar, tonårsfar, församlingsmedlem, debattglad och datanörd hittar guldkorn i den ständigt vinande mediestormen. Men mer om det senare.
onsdag 22 oktober 2008
tisdag 21 oktober 2008
I huvudet på en busschaufför.
Det här är det allra första inlägget på denna min blogg. Lite pirrigt måste jag medge, men samtidigt oerhört spännande.
Ett eget krypin på nätet kanske inte är så dumt. Hoppas att du kikar in då och då.
Primärt så är jag 4-barnsfar och är gift med Anki sedan 18 år. Vi som familj är med i församlingen Livets Ord som är starkt inriktad på mission. Jag själv är engagerad i vårt invandrararbete här i stadsdelen Sävja där vi har bott de senaste 8 åren. Som bussförare på Swebus här i Uppsala, har jag arbetat sedan 2003.
Man brukar säga att insikt skapar åsikt, vilket är helt sant. Om man som jag, sitter i bussen och möter massor av människor, lyssna på massor på SR P1, suttit 9 år i kommundelsnämnd för KD, följer den allmänna debatten och dessutom är med i en stark och dynamisk församling, så får man därmed en massa input.
Frågan är, till vilken nytta?
Ibland som bussförare är det fullt upp, men ganska ofta är det händelsefattigt utmed vägarna, och då får man verkligen tid att fundera och samla intryck.
Och det är ungefär här denna blogg startar – i huvudet på en busschaufför.
Välkommna!
Ett eget krypin på nätet kanske inte är så dumt. Hoppas att du kikar in då och då.
Primärt så är jag 4-barnsfar och är gift med Anki sedan 18 år. Vi som familj är med i församlingen Livets Ord som är starkt inriktad på mission. Jag själv är engagerad i vårt invandrararbete här i stadsdelen Sävja där vi har bott de senaste 8 åren. Som bussförare på Swebus här i Uppsala, har jag arbetat sedan 2003.
Man brukar säga att insikt skapar åsikt, vilket är helt sant. Om man som jag, sitter i bussen och möter massor av människor, lyssna på massor på SR P1, suttit 9 år i kommundelsnämnd för KD, följer den allmänna debatten och dessutom är med i en stark och dynamisk församling, så får man därmed en massa input.
Frågan är, till vilken nytta?
Ibland som bussförare är det fullt upp, men ganska ofta är det händelsefattigt utmed vägarna, och då får man verkligen tid att fundera och samla intryck.
Och det är ungefär här denna blogg startar – i huvudet på en busschaufför.
Välkommna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
